Tennisarmbåge

Tennisarmbåge, eller lateral epikondylit, är en vanlig och smärtsam överbelastningsskada i armbågen. Smärtan känns på utsidan av armbågen och uppstår när senfästena till underarmsmusklerna blir inflammerade. Trots namnet är detta inte ett problem som uteslutande drabbar tennisspelare, utan alla som utför upprepade rörelser med handleden och fingrarna, som hantverkare, kontorsarbetare och idrottare.

Lateral epikondylit - ont i "utsidan av armbågen"

Tennisarmbåge är det vardagliga namnet, men den medicinska termen är “Lateral epikondylit”. Detta tydliggör att det är det yttre senfästet på armbågens ledutskott (epikondylen) som blivit inflammerat. Just där finns dessutom en tydlig smärtpunkt.

Symptom på tennisarmbåge

Det vanligaste symptomet är en skarp eller molande smärta på armbågens utsida, som kan stråla ut i underarmen och handen. Värken förvärras ofta vid grepp eller lyft, som att lyfta en kaffekopp eller vrida en dörrhandtag.

Skadan orsakas av att musklerna och senorna som sträcker handleden och fingrarna blir överbelastade. Detta kan bero på:

  • Enformiga rörelser: Långvarigt arbete vid datorn, skruvande, målande eller andra repetitiva handrörelser.
  • Felaktig teknik: Dålig teknik vid idrott, som tennis eller golf.
  • Plötslig ökning av aktivitet: Att börja träna en ny sport intensivt utan att gradvis vänja kroppen.

Vanliga orsaker till tennisarmbåge

Tennisarmbåge, eller lateral epikondylit, är en smärtsam inflammation som orsakas av överbelastning av muskler och senor på armbågens utsida. Trots namnet är det sällan tennis som är den enda orsaken. Här är de vanligaste anledningarna till att besvären uppstår:

Repetitiva rörelser

Den största orsaken är ofta enformiga och upprepade hand- eller armrörelser. Detta är särskilt vanligt inom yrken som kräver:

  • Repetitivt arbete: Hantverkare, målare, snickare och de som skruvar mycket.
  • Kontorsarbete: Felaktig ergonomi vid datorn, som att använda musen med spänd handled under långa perioder.

Plötslig överbelastning

Skadan kan också utlösas av en snabb ökning av aktivitet som kroppen inte är van vid. Exempelvis:

  • Intensiv träning: Att börja en ny sport, som tennis eller klättring, för intensivt.
  • Ovana rörelser: Att plötsligt utföra tunga lyft eller trädgårdsarbete som kräver mycket kraft från underarmen.

Felaktig teknik och utrustning

Dålig teknik kan leda till att fel muskler belastas. Detta kan inkludera:

  • Felaktig teknik vid sport: Dålig sving i tennis, golf eller squash som överbelastar armbågen.
  • Utrustning: Gamla, tunga tennisracketar eller felaktigt utformade verktyg som tvingar handen och handleden i en onaturlig position.

Oavsett orsak är det viktigt att ge musklerna tid att återhämta sig och att justera din teknik eller utrustning för att undvika att problemet återkommer.

Tennisarmbåge kan drabba vem som helst; både den som tränar regelbundet och den som bara råkat använda armen intensivt i en ovan rörelse. Tillståndet kan till och med uppstå på grund av bristande ergonomi framför datorn och dålig arbetsställning.

Hur diagnostiserar man tennisarmbåge?

Diagnosen för tennisarmbåge ställs oftast genom en klinisk undersökning av en läkare eller fysioterapeut.

Det krävs sällan röntgen eller andra avancerade undersökningar. Istället fokuserar man på att hitta smärta genom specifika tester:

  • Palpation: Vårdgivaren känner på muskelfästet på utsidan av din armbåge för att se om det är ömt.
  • Rörelsetester: Patienten får utföra vissa rörelser med handleden och fingrarna, som att sträcka handleden eller hålla ett föremål mot motstånd. Om dessa rörelser framkallar smärta på utsidan av armbågen, stärker det misstanken om tennisarmbåge.

Ont i armbågen vid vardagliga aktiviteter, till exempel när du lyfter en kaffekopp eller vrider en dörr, är också viktiga indikatorer för att ställa diagnosen.

Det är vanligt att få ont i armbågen. Det räcker med att utsätta senfästet i armbågen för mer belastning än det tål, och detta kan ske på många olika sätt. Upprepade, ensidiga rörelser med handen kan till exempel leda till smärta i armen.

För att lindra besvären är det viktigt att ge armen vila och undvika den rörelse som orsakar smärtan. Andra effektiva åtgärder inkluderar:

  • Träning: Utför specifika stärkande övningar för underarmens muskler.
  • Stretching: Stretcha underarmsmusklerna regelbundet.
  • Ergonomi: Anpassa arbetsplatsen för att minska belastningen på armen.
  • Hjälpmedel: Använd ett avlastande armbågsstöd som kan minska trycket på det inflammerade området.

Att lyssna på kroppens signaler och söka hjälp vid långvariga besvär är avgörande för att förhindra att tennisarmbågen blir kronisk. Tennisarmbåge har god prognos och brukar läka ut av sig själv så snart den fysiska påfrestning som orsakade belastningsskadan har upphört.

Skydd och stöd - Armbågsskydd

Behöver du ett armbågsskydd? Kolla in våra skydd här: https://www.backontrack.se/collections/led-muskelskydd-armbage

Så lång tid tar det att läka

Läkningsprocessen för tennisarmbåge varierar mycket från person till person. Det kan ta allt från några veckor till över ett år.

  • Med behandling och vila: Med rätt behandling, som att undvika smärtsamma rörelser, rehabilitering och styrketräning, kan du ofta bli smärtfri inom 2 till 6 månader.
  • Utan behandling: Om du inte gör något åt problemet kan besvären bli långvariga och i värsta fall ta upp till 1–2 år att läka ut. I vissa fall kan det även bli ett kroniskt tillstånd.

Förebyggande åtgärder

Våra armbågsskydd kan ge stöd och stimulera blodflödet - och därigenom hjälpa till vid uppvärmning.

 

Effektiva övningar för tennisarmbåge

Övningar vid tennisarmbåge syftar till att återställa senans och senfästets normala funktion.

Det finns flera övningar som kan hjälpa dig att stärka musklerna kring armbågen och därmed lindra besvären med tennisarmbåge. Det viktigaste är att du utför dem kontrollerat och utan att det gör ont.

Här är tre exempel på effektiva övningar:

1. Handledslyft med hantel

Denna övning stärker musklerna på underarmens ovansida.

  • Utförande: Sitt på en stol med underarmen vilande på låret eller ett bord. Håll en lätt hantel (eller en vattenflaska) i handen, med handflatan nedåt. Låt handleden hänga utanför kanten.
  • Rörelse: Lyft långsamt upp hanteln genom att böja handleden uppåt. Sänk sedan långsamt ner den till utgångsläget.
  • Upprepningar: Upprepa 10–15 gånger i 3 set.

2. Handledssträckning (Stretching)

Denna stretch mjukar upp de stela musklerna på underarmens ovansida.

  • Utförande: Sträck ut den skadade armen rakt framför dig med handflatan nedåt. Böj handleden så att fingrarna pekar mot golvet.
  • Rörelse: Använd din andra hand för att försiktigt dra fingrarna mot dig tills du känner en mild stretch på underarmens ovansida.
  • Upprepningar: Håll stretchen i cirka 30 sekunder. Upprepa 2–3 gånger.

3. Vridningsövning med handduk

Denna övning stärker musklerna som roterar underarmen.

  • Utförande: Sitt med armbågen böjd i 90 grader. Håll en ihoprullad handduk i båda händerna, som om du ska vrida ur den.
  • Rörelse: Vrid handduken åt det håll som inte orsakar smärta. Håll i cirka 5 sekunder och slappna sedan av.
  • Upprepningar: Upprepa 5–10 gånger.

Varför är övningar viktiga?

Övningar är viktiga av flera anledningar, framför allt för att de spelar en central roll i både behandlingen och förebyggandet av skador.

Genom att utföra specifika övningar kan du:

  • Stärka musklerna: Starka muskler ger bättre stöd åt leder och senor, vilket minskar risken för överbelastning och skador.
  • Öka blodcirkulationen: Förbättrat blodflöde transporterar syre och näringsämnen till det skadade området, vilket påskyndar kroppens naturliga läkningsprocesser.
  • Förbättra rörligheten: Stretching och rörlighetsövningar minskar stelhet, vilket hjälper dig att behålla full funktion och minskar spänningar.

Kort sagt, övningar hjälper kroppen att både bygga upp sig själv och läka effektivt. De är en nyckelkomponent för att återhämta sig från en skada och för att se till att den inte kommer tillbaka.

Då ska du kontakta vården

Om besvären inte försvinner av sig själva kan du behöva behandling. En läkare eller fysioterapeut kan behöva reda ut vad som hänt i armbågen och i vilket stadium av läkningen senan befinner sig. Detta avgör vilken metod som verkligen kommer att göra nytta och helst slutgiltigt och definitivt bota tennisarmbågen.

Tennisarmbåge - Vanliga frågor och svar

Hur vet jag om jag har tennisarmbåge?

Tennisarmbåge visar sig som en smärta på armbågens utsida, vid rörelse och belastning. Det gör ont när man använder armen och man är ofta öm på platsen för problemet; den laterala epikondylen, det vill säga ett av armbågens senfästen.

Vad ska man göra om man har tennisarmbåge?

Tennisarmbåge läker - för de flesta - ut av sig självt, men det kan ta tid. En okomplicerad tennisarmbåge kan vilas bort. Det är viktigt att vila från de aktiviteter som ger symtom, men också att fortsätta använda sin arm.

Hur lång tid tar det för tennisarmbåge att läka?

Läkningsprocessen för tennisarmbåge varierar mycket från person till person. Det kan ta allt från några veckor till över ett år.

Hjälper skydd mot tennisarmbåge verkligen?

Armbågsskydd kan fungera både förebyggande och lindrande/avlastande. För den som redan drabbats av tennisarmbåge kan ett riktat tryck mot epikondylen oftast hjälpa till att minska belastningen. Hos Back on Track finns armbågsskydd med en gelkudde som placeras direkt över den punkt där det gör ont.

Dessutom innehåller samtliga Back on Track's armbågsskydd - med eller utan ett mekaniskt avlastande stöd - vår textilteknologi Welltex®. Det innebär att materialet kontinuerligt absorberar och återsänder infraröd energi (FIR), alstrad ur bärarens kroppsvärme. Effekten stimulerar cirkulationen och ökar blodflödet, vilket kan upplevas lindra både stelhet och smärta.

Upptäck våra armbågsskydd

Vad är falsk tennisarmbåge?

Falsk tennisarmbåge är ett samlingsbegrepp för smärta på armbågens utsida som inte beror på en överbelastning i senfästet, vilket en "äkta" tennisarmbåge gör.

Istället har smärtan en annan orsak, som till exempel:

  • Nervinklämning i nacken, axeln eller armen.
  • Muskelspänningar i nacke och skuldra som strålar ut till armbågen.
  • Andra problem som artrit eller bursit (inflammation i en slemsäck).

En fysioterapeut kan ofta skilja på falsk och äkta tennisarmbåge genom att undersöka var smärtan uppstår och vilka rörelser som utlöser den.

Kan jag träna med tennisarmbåge?

Du kan ofta fortsätta att träna med tennisarmbåge, men det är avgörande att du anpassar träningen för att undvika att skadan förvärras.

  • Lyssna på kroppen: Träna inte genom smärta. Om en övning gör ont, ska du sluta omedelbart.
  • Minska intensiteten: Dra ner på tyngden, antalet repetitioner eller hastigheten.
  • Fokusera på rehab: Prioritera specifika stärkande övningar för underarmen och axeln, samt stretching.
  • Använd ett stöd: Ett armbågsstöd kan ge avlastning under träning.

Generellt rekommenderas det att undvika de rörelser som utlöser smärtan tills smärtan har minskat betydligt. En fysioterapeut kan ge dig ett skräddarsytt träningsprogram.

 

Utvalda produkter